Upp som en sol och ner som en pannkaka
Nu har hon ju varit så här ett bra tag, med några få undantagsdagar när hon har gått som en klocka! Men det är så tröttsamt och jag känner mig väldigt ledsen och tappar självförtroende när det känns som att inget jag gör hjälper. Dessutom tappar hon muskler när hon går såhär.. Vi har hamnat i en ond cirkel som vi måste ta oss ur! Många tror att Siiv är väldigt enkel att rida för hon ser så snäll ut men hon är faktiskt väldigt svår. Hon ålar sig, vill skjuta ut bogen, in med baken och spänner emot ryggen och släpper bettet när hon är på detta humöret, det är nog bland det svåraste jag har suttit på och man tvivlar ju på sin kompetens ungefär 18373619392 gånger per ridpass. Usch, ingen kul känsla alls..
Efter ridpasset igår bad jag en i stallet som är duktig känna igenom henne och det visar sig att hon ömmar vid höftmuskulaturen på vänster sida bara man petar på henne :-( det som verkar troligast är att hon har gått omkull i hagen eller liknande och fått sig en smäll och är öm efter det. Musklerna är fortfarande mjuka och det går förhoppningsvis att ta loss det ganska enkelt. Det konstiga är att det inte känns någon skillnad i varven när man rider, hon är lika spänd i båda.. Men planen för resten av veckan blir skritt/jogg och så ska jag massera med arnika gel också så hoppas jag att det hjälper. Så nu blir schemat för resten av veckan så här:
Onsdag: skritt/jogg
Torsdag: longering
Fredag: skritt/jogg
Lördag: skritt/jogg
Söndag: träning för Lottie
Nästa vecka ska hon kollas upp och förhoppningsvis kan det gå att lossa. Kommer även sluta med b-vitaminerna några dagar för att se ifall hon lugnar ner sig lite då, ibland blir hon lite "stirrig" av dem.
Detta är ju den tråkiga delen av allt med hästeriet, det händer oväntade saker och det går inte som man har planerat. Men huvudsaken och det enda som betyder något är att Siiv mår bra!