dressyrgalen.blogg.se

Med Siiv är det lite annorlunda, oftast är det lite motigt, kämpigt och dagsformen är väldigt varierande. Jag har själv haft några perioder där jag inte mått så bra och det har påverkat hur jag har tränat och då även tävlingsresultaten. Det har varit perioder där jag inte haft någon motivation alls och inte tyckt att det har varit så särskilt roligt. Men, allt det har vänt! Just nu har jag mer motivation än någonsin och jag satt och funderade vart all denna underbara motivation kommer ifrån. Jag har börjat lista ut svaret på den frågan och det är lite lustigt, vi har som sagt haft det ganska motigt, inga "större" framgångar och det har varit väldigt upp och ner både på tävlingsbanorna och även träningen på hemmaplan. Det har varit otaliga tårar, frustrerade miner och svordomar och på något konstigt vänster så har jag gått från att blivit motiverad av framgångar till att bli motiverad av motgångar! Det låter förmodligen helknasigt men så är det, det är precis som att jag ger mig tusan på att jag inte ska ge upp och sedan så kämpar jag ännu hårdare, får bakslag, får börja om och så håller det på så. Så har det varit de tre åren jag har haft Siiv och det kanske kommer fortsätta så men en sak vet jag, att jag aldrig kommer ge upp och för varje motgång ska jag kämpa ännu hårdare! 

Detta blev ett väldigt flummigt inlägg, men så här fungerar jag och det är på detta viset jag får min motivation och just nu är den banne mig på topp.